dröm om Latgale

Där himlen börjar? Som avslutade i sili? -
Allt har nu börjat blinka silver. . .
Sjöar där blå blommor, blå lin blommor,
sērst jāju minnet palsajā på hästryggen.

Latgale min - sērdiene dyra,
skyddar du har högar av Grey?
- Var man ska börja sjöar? Om slutet linjen?
Vad jag pārnākot, hälsade först? -

Där jorden och altaret rökelse andas,
blommor faller kors, vägar och hus.
Vaggar en stjärna reflekteras sjön -
Gud fortfarande talar till människor där. . .

Ljudande intoxikation apmaldās tid det
noreibst och låt strömmarna ta dig.
Latgale klart vatten berusad,
Jag är den eviga fången av mig.

Kort hade en underlig natt av min dröm -
vaken, känner jag mig bättre och renare.
Min Latgale - land ungdomar,
En annan skurbina mig ditt minne rökelse.

/ Poem författaren Valdis Krāslavietis /

När den sista spårvagnen hade gått,
I saritinu skenor
Och satte i utkanten av staden.
Och spår på
Varje kväll växer tall
Och rävar gräva hålor.

På morgonen jag skenorna placeras på
Och gå till jobbet
Nej det gör inte min plats,
Så kommer att fördöma den hårda blicken,
Om spårvagnen vid
Stopp, stå godasardze WASP.
Jag ser fram emot kvällen,
Återigen saritināšu skenor.

I nekāpšu tall
Och malm neuzrunāšu geting.

/ Poem, författare till Ayia Vikmane /

Riga

Åh, denna stad! Songs och kransar
Hennes skam och skönhet locket.
Återigen gick jag igenom det som en dröm
Spotted på natten när ljusen är ivrig.

Jag såg skyltar placerade i mörkret:
Snälla, snälla, här - poster som är värda!
Den mörka sidan av en vacker saga,
Saknar dig-go, leende - köp!

Stolta soldater marscherande stroke,
Skrattade flöjt, bas och stönade;
Ragged pojke, gömmer på natten,
Tyst som BAT flög lågt.

Vit flicka i smeten
Över huvudet, där musik spelas
Och som stor spindelväv
Människor jag stöta försvann.

/ Poem författaren John nordbor /

lettiska sommaren

Lime-gula blommor sjungande bin
vassen (denna sida av näckrosorna)
sitter i taksparrarna.

Jag sover och försökte få i himlen;
runt solen
och Gud.

/ Poem Richard Rigans /

Här finns vi

. . . dras genom en tid präglad av vår tids
och vi alla tillsammans.
Hjälpte inte att trycka
hemland, främmande,
tala som.

Här är vi,
de drog igenom -
hålet
som inte har tid att mixtra,
som för närvarande är utgångspunkten benet hålet.
Inget att klaga på svåra tider!


/ Poem författaren John Viesiens /

Vi kastas in i mitten av en era
som en liten förändring till ett lågt värde.
Ingen av oss behöver inte
auktorisation eller råd.

Vad vi räknar hjärt-,
en avräknas mot
och sedan kasta tillbaka till bäcken förändringar.

Genom en bred flod simning
försöker känna din självkänsla.

/ Dikt författare Voldemars Aven /

Lettland

Samma sakrala
Du glöm inte:
eller få upp i himlen,
eller dyk in i djupet av havet,

eller vänner
dela vår glädje,
ensam eller Möt
med fienden -
Du är i Lettland!

/ Ojars Den tyska författaren till dikten /

Var?

Där träd växer visstaltākie?
Om vitaste molnen?
Om fåglarna sjunger den högsta?
Gräset frodas invånare?
Hemland.

Om källorna av de tydligaste?
Där daw visaste?
Där katter Naud favorit?
Där fisken flyger djupast?
Hemland.

Var fan hoppar visellīgāk?
Där blåbär vismellīgāk?
Där ängsmark bloom viskošāk?
Var i världen säkraste?
Hemland.
Sitt eget folk.

/ Peters, författare till dikten Bruveris /

Dzimtais eldstad

Native spis i himlen är.
För att komma hem
vi dörrar aldrig,

Men boken behandlar
brīvojam och utrymme själv,
där hemland för att vara.

Snigeln kan inte lära sig,
hemmet är en fristad för oss,
men vi kommer att retirera ditt hem.

/ Poem författaren Mara Zalite /

Drömmar

Dreams gå i floden Daugava.
De är inte minnen av drömmar.
Två gånger i samma långa
strömmar ut i havet.

Drömmar om
att någonstans

Bankerna kommer att bli ännu brantare,
även himlen är blåare
och en sten av någon anledning grät stilla.

Daugava kan
se.
Men dessa drömmar har att se.

/ Poem författaren Maris Melgalvs /

Invocation

Bedriva verksamhet
snedställda i regnet, min eld,
vem.

Begraver
över förfäders ben,
mitt samvete,
bur.

Om att gå
mitt folk,
min sjuka
gå dit.

Håll
himmel och jord,
mitt öde,
Håll.

/ Ojars Den tyska författaren till dikten /

brunnar

Mina lettiska gårdar en massa brunnar -
gröna stenar och gammal betong ring,
trästäva på vinschen sidan,
blå nässlor på marginella spår
och farfar planterade björkar i närheten.

Vi lever i norr

Vi lever i norr.
Björk trivs här nästan en månad lång.
Vintern Solen är inte över krokiga tall,
så vi ser mönstrade - genom grenarna.

Ungefär samtidigt som St John är inte längre kväll.
Men på de ljusa träsken strömmande
lång döda far ren kall andetag,
Ankor och ta sina barn att simma i iskallt vatten,
de mörka blå bergen bakom solen -
under polstjärnan mozdamās -
lättjefullt ventilerat tranbär rosa lakan.

Normalt bär stadsvandring gatorna i is,
men vi har nöjet att nässlor koloni i parken,
och genom skogsstigar kan vandra barfota
Om alltför rädd för odzēm och räfflade stenar,
som äger detta land.

Det är stenig.

Men det är också ett reglage över inlandsisen:
därför är det en push och trängs,
och många är inte längre sin gamla plats.
Vi är vördnadsfulla när det kommer till glass,
och längtar efter solen att smälta dem.
De längtar efter att vara uppfyllda endast delvis.
Så vi har något i blodet hos maskros juice:
eftersom den dagen är långt och länge,
när solen
Vi sken av pienenēm diken,
inte från himlen.

Därför
runādami
på denna mark med håret eller nästan polära Ledo,
nemētājieties med stenar -

Stenar av samma här i Ghana.

/ Poem författaren Andrew Irbe /

letter

På jorden, under solen
oss tre och en halv miljard. De
Lettiska bara en och halv miljon. Detta är hur
halv droppe i havet

Vad kan vara sång och ett halvt år droppe
solen? Och ändå -

på jorden, under solen
är nationen - letterna
på jorden, under solen
en populär sång om solen:

Rise, solen, tidig morgon,
Innehåller en ingång tid på kvällen,
Sildīdama av scroll,
Žēlodama kvällen.

/ Poem författaren Maris upptaget /

Confession

Över Arāja plöjning
låter cīruļbalss över
ombord plöjning låter mås
röst, men vet inte
de röster som tillsammans
band dem till en enda
nod -
Lett.

/ Dikt författare Vytautas ludens /